| LASTRUM: I flygplanets
"mage" ligger lastrummet. På 737-800 finns två stycken och där fraktas
resväskor som checkas in samt annat bagage. Hur många kilo som får lastas och
var är noggrannt uträknat. Allt som fraktas i lastrummet fixeras med hjälp av
grova nät för att det inte ska komma i rörelse. |
|
| KABINPERSONAL: Ombord
på TUIfly Nordics Boeing 737-800 arbetar fyra-fem personer i kabinen.
Inför varje flygning får varje person en dörr att ansvara för, en del i kabinen
att arbeta i och arbetsuppgifter att utföra under flygningen. |
|
| LIVVÄSTAR:
|
| Under varje säte finns en livväst. Genom
att dra i ett snöre på västen aktiveras en kolsyrepatron som blåser upp västen
snabbt. Västarna kontrolleras med jämna mellanrum och är märkt med ett
bäst-före-datum. |
|
| NÖDUTGÅNGAR: en Boeing
738-800 har åtta nödutgångar - två över vardera vingen samt en fram och en bak.
Om ett flygplan måste utrymmas är det viktigt att det går fort. Besättningarna
tränas därför noggrannt i nödutrymningsprocedurer och repetitionsövar varje år.
Före start demonstrerar besättningen de säkerhetsföreskrifter som råder ombord.
En bra idé är då att vara uppmärksam på det som sägs och lägga märke till var
närmaste utgång finns. |
|
| RUTSCHBANOR: Samtliga
nödutgångar - utom de över vingarna - är utrustade med rutschbanor för att man
snabbt ska kunna utrymma flygplanet vid ett nödläge. När dörrarna stängs
försätts rutschbanorna i beredskapsläge. Rutschbanorna blåses upp automatiskt
på några sekunder med hjälp av komprimerad kvävgas. Trycket i kvävgasbehållaren
kontrolleras före varje flygning. |
|
| SJUKVÅRDSUTRUSTNING:
Samtliga flygplan har nödutrustning ombord. Kabinpersonalen tränas varje år i
första hjälpen och vet hur man ger hjärtmassage, lindrar chock, blödningar och
astmatiska anfall. De har även möjlighet att ge syrgas. Lyckligtvis inträffar
sällan allvarligare sjukdomstillstånd ombord. Som regel landar man med svårt
sjuka passagerare för att de snarast ska få läkarvård. |
|
| SYRGAS: Bakom
luckorna över varje säte finns en syrgasmask. Luckorna öppnas automatiskt om
kabintrycket hastigt sjunker. De kan också öppnas via en knapp i cockpit.
Syrgasen varar i 12 minuter. Det räcker för att piloterna ska få ner planet på
3000 meters höjd, där det finns tillräckligt med syre i luften. Ombord finns
även bärbara syrgasflaskor som används vid sjukdomsfall. |
|
| TEKNISKT UNDERHÅLL:
Före varje flygning kontrolleras flygplanet. Här nedan kan du se med vilka
intervaller de så kallade "checkarna" görs. När man gör C- och D-checkar,
skruvas planet så gott som isär och varje skruv kontrolleras noggrannt.
|
|
| TURBULENS: I
vardagsmun "luftgropar". Det är luft som rör sig uppåt och nedåt. Planet kan
skaka och hoppa, men det är helt ofarligt. Som regel bör man återvända till sin
plats och spänna fast säkerhetsbältet, för att undvika att tappa balansen.
Piloterna har goda kunskaper om var turbulens finns eller kan uppstå och
undviker i möjligaste mån dessa områden. |
|
| VIKT OCH BALANS: Att
endast tillåten vikt lastas på rätt ställen är av högsta betydelse. Allt som
finns ombord anges i vikt, inklusive passagerare och besättning, som anges i
schablonvikter. Som kuriosa kan nämnas att charterbolagen idag arbetar med
schablonvikter på män (83 kg), kvinnor (69 kg), barn 2-12 år (35 kg) och
spädbarn 0-2 år (10 kg). Samtlig utrustning som lastas ombord får ha en
maxvikt. Med hjälp av dessa siffror och med hänsyn till flygväg, väder och vind
räknar piloterna ut fart, startsträcka, bränsleförbrukning,
alternativflygplatser mm. |
|
| ÅSKMOLN: Åskmoln kan
innehålla starka upp- och nedåtvindar. De är mycket lätta att upptäcka på
väderradarn och man flyger alltid runt eller över dem. Flygplan tål däremot
blixtnedslag utan att flygegenskaperna påverkas.
|
|